Den här bloggen vill inte göra anspråk på vare sig det ena eller det andra,men du är välkommen hit.Bara en blogg som många andra med ett litet undantag.Den här är min.
måndag 28 februari 2011
Avbokat
Den här lilla sötnosen skulle fått en ny frisse idag,men trimmaren ringde alldeles nyss och avbokade på grund av att hon åkt på nackspärr.
Fast kanske är lika bra för det är ju så kallt ute så han behöver sin långa päls ytterligare en tid.
Vi har fått en ny tid till på lördag och då har vi ju gått in i mars och förhoppningsvis vi kan få en skymt av våren.
Fast kanske är lika bra för det är ju så kallt ute så han behöver sin långa päls ytterligare en tid.
Vi har fått en ny tid till på lördag och då har vi ju gått in i mars och förhoppningsvis vi kan få en skymt av våren.
söndag 27 februari 2011
Efter första operatioen
Så här såg jag ut ungefär 1 vecka efter min första operation.
Då hade man tagit bort cancern.
Tyvärr ser jag värre ut idag,trots ett otal operationer senare.
Man kan se på bilden att det är en infektion på väg.
Den operationen ledde till att hela käkbenet på vänster sida fick avlägsnas.
Jag skall försöka berätta om fortsättningen på denna resan vid ett senare tillfälle.
Då hade man tagit bort cancern.
Tyvärr ser jag värre ut idag,trots ett otal operationer senare.
Man kan se på bilden att det är en infektion på väg.
Den operationen ledde till att hela käkbenet på vänster sida fick avlägsnas.
Jag skall försöka berätta om fortsättningen på denna resan vid ett senare tillfälle.
All vår början är svår
Nu tycker jag att jag börjat komma in här på den nya bloggportalen.
Här är ju allt nytt för mig men som bloggare är jag ju inte helt nybörjare.
Jag har skrivit i bloggform sedan 2007 då på http://www.finnotto.blogg.se/
Bloggen fungerar för mig som för de flesta,många av oss har ett behov att "skriva av sig".
Innan bloggens tid så skrev jag privata dagböcker,
men varför inte testa på att "publicera".
Jag skäms inte över mitt liv och mina tankar,inbillar mig istället att det finns många människor runt omkring som tänker som jag.
Så här i början av denna bloggen har jag som ambition att
sammanfatta mitt liv hittills.
Kanske det finns någon som gillar vad jag skriver om.
Kanske det kan vara ett viktigt dokument för mina barnbarn att läsa om hur farmor/mormor har/haft det genom livet,
men jag har också en förhoppning om att det finns någon annan som kan ha hjälp/glädje över mina inlägg.
Igår skrev jag ju en liten del.
Jag hade tänkt att ha det under min profil men där fanns bara utrymme för 1200 tecken och det räckt inte riktigt till.
Mitt liv har väl inte varit något speciellt,men det är det enda liv jag haft.
Här är ju allt nytt för mig men som bloggare är jag ju inte helt nybörjare.
Jag har skrivit i bloggform sedan 2007 då på http://www.finnotto.blogg.se/
Bloggen fungerar för mig som för de flesta,många av oss har ett behov att "skriva av sig".
Innan bloggens tid så skrev jag privata dagböcker,
men varför inte testa på att "publicera".
Jag skäms inte över mitt liv och mina tankar,inbillar mig istället att det finns många människor runt omkring som tänker som jag.
Så här i början av denna bloggen har jag som ambition att
sammanfatta mitt liv hittills.
Kanske det finns någon som gillar vad jag skriver om.
Kanske det kan vara ett viktigt dokument för mina barnbarn att läsa om hur farmor/mormor har/haft det genom livet,
men jag har också en förhoppning om att det finns någon annan som kan ha hjälp/glädje över mina inlägg.
Igår skrev jag ju en liten del.
Jag hade tänkt att ha det under min profil men där fanns bara utrymme för 1200 tecken och det räckt inte riktigt till.
Mitt liv har väl inte varit något speciellt,men det är det enda liv jag haft.
lördag 26 februari 2011
Vem är då jag?
Jag är en helt vanlig kvinna på 61 år.
Så tycker jag själv iallafall.
Men mitt liv är ju inte varit en räkmacka precis.
Det startade på en kökssoffa hemma hos mormor och morfar.Morsan hade dolt sin graviditet och någon farsa fanns inte heller.
Jag fick bo kvar hos mina morföräldrar några år.
Morsan hittade en ny man.En riktigt bra en som accepterade mig som sitt eget barn.
4 bröder fick jag,varav den siste adopterades bort direkt efter födseln.
Alla mina bröder föddes även de hemma.
Att föda hemma var ovanligt även då,men då morsan led av läkarskräck så fick det ske hemmavid.
Jag kan aldrig glömma den bror som adoperades bort,men vi hade stora familjehemligheter så han fick heller aldrig veta vem hans biologiska föräldrar var.
Vid 15 årsålder flyttade jag hemifrån och började arbeta som aupair i England.När jag fyllde 18 fick jag till sjöss där jag träffade min man.
Vi fick två barn,en pojke och en flicka.
Idag är de vuxna och har skänkt mig 6 barnbarn so far.Tre underbara killar,två som blir 18 år i år och en kille som blir 14 i år.Sedan är det tre lika underbara tjejer,den största blir 16 i år och de små tjejerna blir 5 respektive 3 i år.
Ja här kanske jag får korta ner lite om mitt liv.
Det har iallafall varit minst sagt väldigt turbulent.
1982 inträffade nog det värsta i mitt liv.
Vår dotter råkade ut för en fruktanvärd olycka,hon blev totalskalperad.
Hon var bara 9 år och hade precis påbörjat sitt sommarlov och var med sin morfar på hans jobb och så var olyckan framme.
Nu gick ju allt väldigt bra,men det skulle till massor av sjukhusvisteler och operationer.
De senaste 6 åren har mitt liv präglats av egen och makens sjukdom.Bägge fick vi cancer.Jag fick något så ovanligt som mandibulär cancer,cancer i munnen,men massor av lyckade och misslyckade operationer vilket jag inte är klar med.Maken fick en mer vanlig form av cancer,prostatcancer.Så har jag ångest/depressioner.
Jobbet blev jag av med när jag fick cancer så nu har jag hamnat till försäkringskasseträsket.
Men jag är en väldigt enveten människa och har väldigt svårt att bara lägga mig ner och ge upp.I dag tar jag en dag i taget.Det är då jävligt underligt att det skall ta så lång tid innan man lär sig något,
men jag är inte ledsen för det.
Det gäller bara att gilla läget.
Så tycker jag själv iallafall.
Men mitt liv är ju inte varit en räkmacka precis.
Det startade på en kökssoffa hemma hos mormor och morfar.Morsan hade dolt sin graviditet och någon farsa fanns inte heller.
Jag fick bo kvar hos mina morföräldrar några år.
Morsan hittade en ny man.En riktigt bra en som accepterade mig som sitt eget barn.
4 bröder fick jag,varav den siste adopterades bort direkt efter födseln.
Alla mina bröder föddes även de hemma.
Att föda hemma var ovanligt även då,men då morsan led av läkarskräck så fick det ske hemmavid.
Jag kan aldrig glömma den bror som adoperades bort,men vi hade stora familjehemligheter så han fick heller aldrig veta vem hans biologiska föräldrar var.
Vid 15 årsålder flyttade jag hemifrån och började arbeta som aupair i England.När jag fyllde 18 fick jag till sjöss där jag träffade min man.
Vi fick två barn,en pojke och en flicka.
Idag är de vuxna och har skänkt mig 6 barnbarn so far.Tre underbara killar,två som blir 18 år i år och en kille som blir 14 i år.Sedan är det tre lika underbara tjejer,den största blir 16 i år och de små tjejerna blir 5 respektive 3 i år.
Ja här kanske jag får korta ner lite om mitt liv.
Det har iallafall varit minst sagt väldigt turbulent.
1982 inträffade nog det värsta i mitt liv.
Vår dotter råkade ut för en fruktanvärd olycka,hon blev totalskalperad.
Hon var bara 9 år och hade precis påbörjat sitt sommarlov och var med sin morfar på hans jobb och så var olyckan framme.
Nu gick ju allt väldigt bra,men det skulle till massor av sjukhusvisteler och operationer.
De senaste 6 åren har mitt liv präglats av egen och makens sjukdom.Bägge fick vi cancer.Jag fick något så ovanligt som mandibulär cancer,cancer i munnen,men massor av lyckade och misslyckade operationer vilket jag inte är klar med.Maken fick en mer vanlig form av cancer,prostatcancer.Så har jag ångest/depressioner.
Jobbet blev jag av med när jag fick cancer så nu har jag hamnat till försäkringskasseträsket.
Men jag är en väldigt enveten människa och har väldigt svårt att bara lägga mig ner och ge upp.I dag tar jag en dag i taget.Det är då jävligt underligt att det skall ta så lång tid innan man lär sig något,
men jag är inte ledsen för det.
Det gäller bara att gilla läget.
Scanna gamla bilder
För tillfället är jag väldigt upptagen med att scanna gamla bilder.
Lägger ut några här i bloggen då o då.
Det är ju väldigt typiskt mig att snöa in på något.
Sådan är jag.
Bilden här sitter i min gamla sjömansbok och jag var precis fyllda 18.
Fotografering och bildbehandling är ett stort intresse.
Lägger ut några här i bloggen då o då.
Det är ju väldigt typiskt mig att snöa in på något.
Sådan är jag.
Bilden här sitter i min gamla sjömansbok och jag var precis fyllda 18.
Blogginnehavaren som liten
Så ville mormor att hennes barnbarn skulle se ut,
fast det varade aldrig så länge,pojkflicka som jag var.
Idag älskar jag rosa och spetsar.
fredag 25 februari 2011
Testar som synes
Som synes så håller jag på att testa lite här på bloggen.
Idag har jag varit på vårdcentralen och fått förlängt mitt läkarintyg.
Ny läkare som vanligt,det finns ju inga fasta nere på VC sedan länge.
Undra på att det blir dyrt för landstingen,
men läkarna tjänar ju på det.
Det verkar inte finnas någon allmänläkare som vill ha en fast tjänst på vår VC och jag förstår dem,
för om jag var läkare skulle jag gjort likadant.
Före läkarbesöket var jag ute med Otto så klart,
men annars har jag mest suttit fast här i designträsket.
Kollar mallar och färger och det är såååååå svårt att bestämma sig.
Idag har jag varit på vårdcentralen och fått förlängt mitt läkarintyg.
Ny läkare som vanligt,det finns ju inga fasta nere på VC sedan länge.
Undra på att det blir dyrt för landstingen,
men läkarna tjänar ju på det.
Det verkar inte finnas någon allmänläkare som vill ha en fast tjänst på vår VC och jag förstår dem,
för om jag var läkare skulle jag gjort likadant.
Före läkarbesöket var jag ute med Otto så klart,
men annars har jag mest suttit fast här i designträsket.
Kollar mallar och färger och det är såååååå svårt att bestämma sig.
Kul men jobbigt
Att starta upp en helt ny blogg på en helt ny bloggportal
tar sin tid och det kommer nog att ta ytterligare tid innan
jag blir någorlunda nöjd över resultatet,om nånsin.
Idag är det fredag,den sista fredagen i månaden februari.
Det är skönt att februari går mot sitt slut för det är en tråkig månad,enligt mig.
Igår fick jag brev om operation på plastikkirurgen.
Inskrivningssamtal redan den 1 mars och operation
planerad till den 7 mars.
Konstigt!
Först händer inget på hur lång tid som helst och så pang bom så händer allt på en gång.
Nu har jag inplanerade besök på samtliga instanser i mars och april.
Nu ser jag fram emot plastikoperationens resultat med skräckblandad förtjusning.
Jag vill sannerligen ha ett positivt resultat som märks.
Det skall MÄRKAS att de varit inne och skurit i mitt
ansikte,för det är inget vidare kul att utsätta sig för operationer.
tar sin tid och det kommer nog att ta ytterligare tid innan
jag blir någorlunda nöjd över resultatet,om nånsin.
Idag är det fredag,den sista fredagen i månaden februari.
Det är skönt att februari går mot sitt slut för det är en tråkig månad,enligt mig.
Igår fick jag brev om operation på plastikkirurgen.
Inskrivningssamtal redan den 1 mars och operation
planerad till den 7 mars.
Konstigt!
Först händer inget på hur lång tid som helst och så pang bom så händer allt på en gång.
Nu har jag inplanerade besök på samtliga instanser i mars och april.
Nu ser jag fram emot plastikoperationens resultat med skräckblandad förtjusning.
Jag vill sannerligen ha ett positivt resultat som märks.
Det skall MÄRKAS att de varit inne och skurit i mitt
ansikte,för det är inget vidare kul att utsätta sig för operationer.
Bloggdesign
Igår jobbade jag flera timmar med att få till stånd en ny blogg här på blogger.
Jag har ju hållt på med att blogga i blogg.se sedan 2007,men börjar bli trött på den bloggportalen
och vill ge mig in i en ny.
Omväxling förnöjer.
Det verkar lite enklare att ändra här.
http://www.finnotto.blogg.se/
Jag har ju hållt på med att blogga i blogg.se sedan 2007,men börjar bli trött på den bloggportalen
och vill ge mig in i en ny.
Omväxling förnöjer.
Det verkar lite enklare att ändra här.
http://www.finnotto.blogg.se/
torsdag 24 februari 2011
Mycke jobb utan resultat
Hela dagen har jag hållt på med att starta upp en blogg här.
Jag trodde jag hade lyckats fast då kommer jag inte in och kan göra
nya inlägg.
Hur kul är det på en skala.................
Nu slutar jag för idag med detta,men jag återkommer.
Skam den som ger sig.
Jag trodde jag hade lyckats fast då kommer jag inte in och kan göra
nya inlägg.
Hur kul är det på en skala.................
Nu slutar jag för idag med detta,men jag återkommer.
Skam den som ger sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)